Föräldrar

Ibland är de fantastiska och ibland är de bara helt omöjliga. Spioner som alltid ska lägga sig i VAD du gör, VAD du har gjort i skolan, VEM du gick till stan med och nästan VAD ni pratade om. Om du säger till dem att du inte har lust att prata får du bara höra ”Gud ja, du är ju i puberteten.

Under puberteten handlar det mesta för dig som ung att skilja ut dig från dina föräldrar och ta avstånd från dem. Du tycker knappast att de är världens roligaste personer varje dag, och just det här är viktigt för att du en dag ska kunna flytta hemifrån utan dåligt samvete för att du lämnar dem. Diskussionerna kan vara många och långa och de finns där utifrån att mamma och pappa inte ska ha så mycket insyn i ditt liv.

”Bry er inte så mycket jag håller på att bli vuxen!” vill du skrika men risken är stor att om de slutade att fråga och tjata skulle du till slut börja känna dig ensam och lämnad. ”De bryr sig ändå inte”! Känslorna växlar från en minut till en annan och stor glädje kan på ett ögonblick vändas i ilska och allt det här är alldeles normalt och går över så småningom.



Det är vanligt att tjejer har ett dubbelt förhållande till sina mammor. Om din mamma vill diskutera med dig kan du vara glad för att ni kan diskutera, och att hon inte bara tiger still. Det är samma med pappor. Om din mamma är tyst och spelar martyr är det svårare, säg det du vill till henne ändå, så kanske hon vaknar! Kom ihåg en sak – när dina föräldrar bekymrar sig om dig så är det för att de älskar dig.

Försök att ge överenskommelser som ni alla kan acceptera. Ta en sak åt gången. Både när det gäller hur mycket pengar du ska ha, när du ska komma hem, och vem du skall vara tillsammans med. Andra saker att göra överenskommelser kring kan handla om när och av vem ditt rum skall städas, vem som sköter tvätten hemma o.s.v Det viktiga är att ta en sak i taget.

Var lite taktiskt. Du kan låta dina föräldrar få känna att de har lite mer rätt på områden som betyder lite mindre för dig, och håll på din rätt när det gäller områden som betyder mycket. Men en sak är säker – det går inte att undvika diskussioner. Och det går över efter några år.

Se till att de kan lita på er så borde allting bli bra :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0